Dagarna i Umeå är inte långsamma men desto mer smärtsamma med tanke på att Jeltsin inte är med mig. Låter kanske lite töntigt men han är den jag saknar mest, och jag känner mig som mest hemma när jag möter honom vid dörren, viftandes med svansen så man tror att den ska gå av. Och man vet att man har vaknat upp i sin egen säng när man hör hans morgongäsp med ett dovt "MOOAAUUURR" på slutet.

Det här kanske låter ännu mer töntigt men när jag ska gå och lägga mig uppe i Umeå så brukar jag tänka på hur Jeltsin ser ut när han ska lägga sig. Hur han snurrar runt runt och plötsligt med en duns ligger han ner.. blinkar lite med ögonen och smackar med munnen. På så sätt fyller jag ut lite saknad av honom.. vill inte ens föreställa mig hur smärtsamt livet kommer vara den dagen han inte längre finns!! Som tur har jag en underbar roomie i Umeå som gör vardagen lite lättare, det är ju bara temporärt så det gäller att härda!

Denna helg har verkligen gått snabbt. Har hunnit träna lite med Teya, inte så mycket som jag hade velat men bättre är det ju än ingen träning alls. Jeltsin har också fått sin beskärda del av träning. Idag for vi och tränade sök med sökgruppen.

Jeltsin imponerar verkligen på mig, slet mig fram i stigen och hälsade glatt på den människan som fanns längs stigen men ganska snabbt riktades blicken in mot skogen. Han stack iväg snabbt på sökkommando och hittade figgarna utan problem, somliga djupare in i skogen än andra. Det är roligt att killen klarar hittaövningarna utan större synretning nu,men det är mycket jobb kvar för att befästa tryggheten ännu mer. Roligast av allt är att han inte visade någon skillnad i beteende(är fortfarande blygsam med låg hållning och svans när han kommit fram till figg) då det var en helt ny figg ute i skogen som varken han eller jag träffat på. Plus att vi var i en ny skog. Jag tror att han kommer gå från klarhet till klarhet, man ser stor skillnad i "tillgängligheten" varje gång och alltid till det positiva. Jeltsins matte gick omkring med ett stolt leende ska ni veta!

                                    Så här ser mina helger ut :P                                    Duktig kille efter sökträningen

Over and Out/ Tina

Då är det klart, jag ska tävla med Teya den 1:a oktober i tvåan. En debut i den klassen för oss som ekipage. Ska bli roligt, har inte så mycket tid på oss att finslipa momenten men tror bestämd att vi i nuläge ialf kan ta poäng i alla! Siktar på ett andra pris så får vi hoppas att formen förbättrats till november och två tävlingar där.

Är sjukt sugen att anmäla Jeltsin till tävlingarna i november, hemmaplan och bra tempratur vädermässigt.. Är ju så långt att vänta tills vårens tävlingar går av stapeln men jag kanske gör mig själv en tjänst om jag bara lägger locket på. Vet ju hur lillgrisen är just nu och det är bara att acceptera och bita ihop. Inte förrän jag känner mig 100 % trygg i hans fokuseringsförmåga och platsen har blivit en säker platform för oss båda är det onödigt att tävla.

Har köpt 2 nya hundböcker, Nosarbete av Maria Hagström och Med sikte på 10:an av Niina och Kenth Svartberg. Nu ska det läsas och praktiseras i vår lilla stuga må ni tro!

Det börjar verkligen dra ihop sig för MH:t och det är fyllt med förväntan och glädje. Ska bli så roligt att träffa Jeltsins uppfödare och kullsyskon! Jag hoppas även att MH:t i sig kommer att ge en i mina ögon rättvis bild av min hund så inte en 100(nånting) mils resa och en möjligen något nervös matte påverkar allt för mycket.

Ikväll ska grisen få bada lite, han har en hemsk päls just nu.. tror jag nämnde det i något tidigare inlägg men det tåls att sägas igen. Om det inte vore för en kommande kylig vinter och inplanerade utställningar så hade jag nog stått med rak-apparaten i högsta hugg och ett stort hånflin som pryder nunan.. Jag får nog hejda mig lite hur lockande det än känns. Något som är positivt i detta är att den riktiga pälsen är på väg, hela ryggen är "färdig" och den är mycket strävare än Teyas så jag tror han kommer få fin kritik för pälsstrukturen framöver. Synd bara med violkörtlarna, får improvisera med tjära eller något haha!

Slutrapporterat!

/Tina och de 4-benta

Kom inte på nån bättre rubrik.. men det är skönt att ha som jag har i skrivande stund ,en fet varm katt på två frusna fossingar.

Denna helg verkar bara svisha förbi, vill liksom räcka upp handen och fråga varför f*nskapet har så bråttom. Särskilt när man tycks ha ton av saker att göra.. Phuu

Jeltsin fick lite träning i torsdags i sällskap med Emelie och Maja! Det blev ett misslyckat skogsspår och en misslyckad budföring. Spåret började bra, hittade första pinnen utan problem, vinklarna hade jag förstärkt med korv så även dom gick bra men det var på sista rakan som han gick över en pinne, tog upp spåret långt senare och drog mig bakåt i spåret.. Jag tänkte att jag bara skulle hänga på och låta honom lösa uppgiften.. Vi traskade och traskade, vänster - höger och efter mycket om och men hittade en lycklig hund pinnen som vi en gång gick över.. Han tog även sista utan problem. Vet inte hur bra det var att jag lät honom gå tillbaka, är ju inget han kommer att få göra på tävling, men läste i Nosarbete boken att så länga man har en positiv attityd och inte styr hunden så kan man inte misslyckas, känns ju bra det! Det negativa är att jag som den dumskalle jag är hade kopplet i handen under spåret och någonstans längs vägen tappade jag det ovetandes. Verkar helt omöjligt att hitta ett brunt läderkoppel i en höstskog!

Budföringen gick åt fanders då han fick vittring på Emelies spår under sträckan och vek av gång på gång innan vi förstod varför.. men det är ju mitt fel och inte hundens.

Jag hittade ett papper med mål och visioner jag hade för lillen 2012 och 2013.. vi får banne mig ligga i. Spårappellen skulle vara klar med g.uppflytt till våren 2012, hösten 2012 skulle vi klarat uppflytt i Lk1 och titel i lk2.  Däremellan skulle vi klämma in några utställningar. Under 2013 skulle vi fixa korningens alla delar, såklart med en fet titel, förutsatt att höfter och armbågar är ok. Vi skulle även vara uppe i lk3 och helst ha de flesta moment för elit klar. Vi skulle satsa på att tävla i lägre spår med så gott resultat som möjligt, såklart med en utställningstitel i bakhuvudet..

Tror det stod en massa mer också.. haha, lite överambitiös matte min stackars hund har. Vi får se hur mycket vi hinner med, men håll förväntningarna nere nu gott folk, väntar fortfarande på att den mentala mognaden ska falla på plats och det kan nog dröja ett tag på mitt yrväder haha ;)

Idag har jag varit på min brorsons dop så en stor del av dagen förvann där.

Odjuret (ja han heter så just nu) har fått lite sympatilydnadsträning inomhus då denna vara uteblivit 1 dag. Helvetes så taggad han var, hade helt rätt attityd men hamnade lite väl långt fram i position. Sedan tog han halva min tumme under belöningarna.. ont görne!

Nu nalkas det plugg och så får ni alla hålla tummarna för mig på måndag då första tentan går av stapeln!

Hela dagen har tv och radio påminnt oss om vad som hände för tio år sedan, lika ofattbart nu som då. Lika amerikaniserat och vinklat är det också, USA är offret och Al Qaida eller som den snarare målas upp, muslimerna, är boven. Ser reaktionerna kraftigt på facebook där främlingsfientligheten återigen gör sig påmind och visst är det fel att kriga och döda i koranen (eller bibelns) namn då det inte alls är förankrat i religion till en första början.Tråkigt tycker jag, hur många gånger har inte USA gått in på andras territorium och haft sin väg tillsynes utan större påföljd (mediabevakning, hysteri) i proportion till när Al Quida flög in i tvillingtornen. Ska inte media vara objektiv och kritisk även om nyheten själv kommer ifrån mitten av medians hjärta? Aja, i skuggan av detta har faktiskt andra stora ting skett den 11 september.

Till exempel har Jeltsin gått ännu ett fint spår! Varför uppmärksammas inte detta i media kanske ni tänker och ja..it beat's me! Hela världen får gärna veta att jag, Tina Eriksson, äger den bästa hunden som någonsin satt sin tass på planeten Tellus. ;)

Jeltsin gick fint första rakan, la sig något långsamt vid apporten, jag vill ha ett tydligt snabbt läggande såsom han gjorde i begynnelsen av våran träning. Sedan tappade han lite första vinkeln och också i rakan efter den men tog upp spåret väldigt bra lagomt till andra apporten och andra vinkeln, resten av spåret gick kanonbra!

Vi tränade även en budföring i regnet och det gick välldans bra, ingångarna börjar sitta lite bättre hos figgen, något snett men jag vill inte peta för mkt innan tryggheten infunnit sig bättre. Farten var på sin plats ialf, den kunde man inte klaga på!

Imorgon stannar jag hemma, har bara en föreläsning och massor massor att göra här i Ö-vik så jag gör en fuling och stannar tills Tisdag. Då hinner jag med sökträning mån kväll också! Joyful life!!

Man har ju fått anpassa sig till en något annorlunda livsstil. På dagarna är jag i Umeå, nu under nollningen bor jag hos snällaste Emelie så jag kan vara med på insparksträffarna. Det blir alltså plugg på veckorna tillsammans med en stor saknad av världens bästa hund. Jag tror att mina nya klasskompisar kommer vara spyless på mitt Jeltsin och hundprat inom en snar framtid :P Plugget känns iallafall bra, tror att det kommer att gå bra att kombinera hunderiet med plugget utan större missöden :)

Mina helger består av hund hund hund. Kommer hem till en något understimulerad jycke så då blir det spår och lydnadsträning och en massa mys!

Fördelen med plugget är att tiden går snabbt, snart är vi inne i oktober känns det som. Oktober innebär för mig årets happening, nämnligen MH:et! Missar en tenta när jag åker ner, men det är ju bara att göra en omtenta :)

Lite spår träning

En liten uppvisning om hur lydnaden ser ut just nu. Inte färdig på långa vägar och ett helt nytt moment. Ska försöka ta tag i och helt få bort tuggandet UTAN att behöva ta fram ondögat. Måste även slipa på ingångarna så han inte klipper mina ben.. såå onödigt med dessa poäng bortfall.

Over and Out/ Tina och Jeltsin